Älskliiing<3
En flicka var född blind & hon hatade det. Hon ville kunna se världen. Hon sa till sin pojkvän ; Den dagen jag kan se världen, gifter jag mig med dig. Två veckor senare hade någon donerat bort sina ögon till flickan & hon kunde för första gången se. Då sa hennes pojkvän : Nå , vill du gifta dig med mig nu ? Flickan blev chockad då hon märkte att hennes pojkvän var blind & ville då inte gifta sig med honom, utan lämnade honom. Efter ett par dagar efter det tog hennes pojkvän livet av sig, för att han blev så förkrossad. Då hittade hon ett brev från honom där det stod; Nå älskling, du valde tills slut att lämna mig. Men ta väl hand om mina ögon, min älskade
A , snart 2 månader har gått! Jag älskar DIG! Snälla lämna mig inte , Du är min livsglädje!!<333
A , snart 2 månader har gått! Jag älskar DIG! Snälla lämna mig inte , Du är min livsglädje!!<333
juste!
Juuuste en sak till som har hänt .. Syrran har åkt utomlands , hon åkte i oktober , o hon kommer hem i maj.
& de känns inge vidare bra asså. :( saknar henne otroligt mycket!
Hon lovade mig att skriva ett brev o förklara allt, o hon skrev ett :')
De va de fiiinaste ja någonsin har läst, läser de varenda kväll. Tårarna bara rinner ner för kinden när ja läser de. Blev verkligen rörd av alla som står!
Syster' Jag älskar diig<3
& de känns inge vidare bra asså. :( saknar henne otroligt mycket!
Hon lovade mig att skriva ett brev o förklara allt, o hon skrev ett :')
De va de fiiinaste ja någonsin har läst, läser de varenda kväll. Tårarna bara rinner ner för kinden när ja läser de. Blev verkligen rörd av alla som står!
Syster' Jag älskar diig<3
26jan09 :S
Har inte bloggat på jätte läge nu , har haft fullt upp med massa annat . Det har hänt en massa saker sen sist!, för bara några veckor sen var socialen hemma hos mina föräldrar & pratade massa & dom sa bl.a att dom tyckte att jag inte bör åka till dom något mera, såå jaa, nu har ja besöksförbud , altså ja får inte åka till mina föräldrar något mera .
På ett sett känns det bra , men på ett annat sett känns de inte alls bra , för ja vill ju åka & hälsa på min mamma.
Saknar henne jätte mycket verkligen , pappa bryr ja mig inte så mycket om , men men .. :(
& de känns som att när ja väl försöker ta tag i något sabbar ja bara allt.
Så just nu vet ja inte riktigt vad ja känner.
Får väll helt enkelt bara tänka på skolan o mina vänner & pojkvännen.
Som min farmor sa, glöm bort dom bara!
Ah de är väll de ja får göra för att gå vidare, men att glömma bort sina föräldrar är verkligen inte de lättaste kan ja säga! Jag har försökt , men a.
*förvirrad*
Tänkte försöka att oxå skriva andra saker på min blogg , men som vad?! , är inte så van att blogga me , ja gör ett försök ;)
